Kurdisk grammatik för nybörjare: ordföljd, ezafe och genus
Kurdiskan sätter verbet sist och binder ihop ord med en liten ändelse som kallas ezafe. Lär dig grundmönstren i Kurmancîs och Soranîs grammatik med riktiga exempel.
Kurdisk grammatik kan se ovanlig ut i början: verbet väntar till slutet av meningen, och små ändelser bär mycket betydelse. Den goda nyheten är att en handfull mönster förklarar de flesta vardagsmeningar. Den här guiden går igenom dem på Kurmancî (kurmanji, nordkurdiska) och Soranî (sorani, centralkurdiska), och alla exempel kommer från ZimanGos lektioner.
Du behöver inga grammatiska termer: läs varje exempel högt och leta efter mönstret. Är bokstäver som ê och î nya för dig, börja med vår guide till det kurdiska alfabetet.
Ordföljd: verbet kommer sist
I båda dialekterna börjar en vanlig mening med subjektet, sedan kommer objektet, och verbet står sist. Språkforskare kallar det subjekt-objekt-verb-ordföljd, eller SOV. Där svenskan säger ”jag dricker te” säger kurdiskan ”jag te dricker”.
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| Ez çay vedixwim | چا دەخۆمەوە | Jag dricker te |
| Ez taştê dixwim | نانی بەیانی دەخۆم | Jag äter frukost |
| Ez romanan dixwînim | ڕۆمان دەخوێنمەوە | Jag läser romaner |
| Ez ji bo taştê nan dixwim | بۆ نانی بەیانی نان دەخۆم | Jag äter bröd till frukost |
Titta på den sista raden: den extra uppgiften ”till frukost” står i mitten, och verbet avslutar ändå meningen. Du kanske också märker att Soranî-kolumnen saknar ett eget ord för ”jag”. Nästa avsnitt förklarar varför.
Ett undantag är värt att lära sig tidigt. När du går någonstans kommer platsen ofta efter verbet: Ez diçim dibistanê på Kurmancî och دەچم بۆ قوتابخانە på Soranî betyder båda ”jag går till skolan”.
Personliga pronomen: jag, du, vi
Varje mening nedan börjar med ett personligt pronomen. Läs det första ordet på varje rad för att se orden för ”jag”, ”du”, ”hon” och ”vi”:
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| Ez ji Kurdistanê me | من خەڵکی کوردستانم | Jag kommer från Kurdistan |
| Tu çend salî yî? | تۆ چەند ساڵانیت؟ | Hur gammal är du? |
| Ew bi xweşiyeke mezin diaxive | ئەو بە جوانییەکی زۆر قسە دەکات | Hon talar med stor elegans |
| Em yek dil in. | ئێمە یەک دڵین. | Vi är ett hjärta. |
På Kurmancî är pronomenen ez (jag), tu (du), ew (han eller hon) och em (vi). Ew betyder också ”de”; verbets ändelse visar om det gäller en person eller flera. Båda dialekterna har också ett eget ord för ”ni”, när du talar till flera personer, och Soranî har ett eget pluralord för ”de”. Dem möter du i lektionerna.
På Soranî visar ändelsen på verbet redan vem som gör något, så pronomenet utelämnas ofta. Du ser det främst när det betonas, eller i meningar som ”Jag kommer från Kurdistan” ovan. Meningarna på Kurmancî i lektionerna behåller oftast pronomenet:
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| Ez baş im | باشم | Jag mår bra |
| Tu çawa yî? | چۆنی؟ | Hur mår du? |
| Em ji hev re alîkar in | یارمەتی یەکدی دەدەین | Vi hjälper varandra |
För ”min” och ”din” byter Kurmancî till en andra uppsättning pronomen som kommer efter substantivet: ez blir min, tu blir te, och ew blir wî (honom) eller wê (henne). Soranî fäster i stället en kort ändelse vid substantivet.
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| Navê min | ناوم | Mitt namn |
| Navê te | ناوت | Ditt namn |
Kurmancî använder också den andra uppsättningen för subjektet till verb i dåtid, som ”åt” eller ”såg”; vår guide Kurmancî eller Soranî visar hur. Vill du presentera dig, läs hur du säger ”jag heter” på kurdiska.
Presens: di- + verb + ändelse
Ez dixebitim /ɛz dixɛˈbitim/ کار دەکەم kar dekem Jag arbetar
Kurmancî bygger presens som en smörgås i tre lager: di- längst fram, verbet i mitten och en personändelse längst bak. I dixebitim ser du di + xebit (arbeta) + im (jag).
Ändelserna är -im för ”jag”, -î för ”du”, -e för ”han” eller ”hon” och -in för ”vi”, ”ni” och ”de”. Här är de i meningar från lektionerna:
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| Ez dixebitim | کار دەکەم | Jag arbetar |
| Tu rast dibêjî | تۆ ڕاست دەڵێیت | Du har rätt |
| Bi destê xwe karê xwe dike. | بە دەستی خۆی کاری خۆی دەکات. | Han gör jobbet själv. |
| Em mîrata xwe diparêzin | میراتەکەمان دەپارێزین | Vi skyddar vårt arv |
| Dest bi dest kar dikin. | دەست بە دەست کار دەکەن. | De arbetar hand i hand. |
Soranî fungerar på samma sätt, med de- längst fram och personen längst bak. دەخۆم dexom betyder ”jag äter”: de + xo (äta) + m (jag).
En och samma presensform räcker för både ”jag arbetar” och ”jag håller på att arbeta”, så du behöver bara lära dig en. Sammanhanget visar vad som menas.
Vissa verb på Kurmancî har en liten förstavelse, och di- smyger sig in efter den. I vedixwim (jag dricker) från den första tabellen är delarna ve + di + xw + im. Samma sak händer i Ez radibim (jag vaknar): ra + di + b + im.
Ezafe: den lilla länken mellan orden
På kurdiska kommer huvudordet först, och orden som beskriver det eller äger det följer efter. En kort ändelse på substantivet, som kallas ezafe, binder ihop dem. Den fungerar lite som ”av” i ”ett hjärta av guld”, fast den sitter fast på det första ordet.
Erkên malê /ɛɾˈken maˈleː/ ئەرکی ماڵ erkî mal Läxa
Ordagrant betyder det ”husets uppgifter”. På Kurmancî beror ändelsen på substantivet den sitter på:
- -ê efter ett maskulint substantiv: dilê zêr (hjärta av guld)
- -a efter ett feminint substantiv: Telefona zîrek (smartphone)
- -ên efter ett substantiv i plural: Erkên malê (läxa)
- -î (maskulinum) eller -e (femininum) efter -ek (”en/ett”): tiştekî nû (något nytt), Geşteke xweş bû (det var en fin resa)
Soranî har inget genus, så det använder en huvudlänk för alla substantiv: -î, skrivet ی.
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| dilê zêr | دڵی زێڕ | hjärta av guld |
| Telefona zîrek | مۆبایلی زیرەک | Smartphone |
| tiştekî nû | شتێکی نوێ | något nytt |
| Geşteke xweş bû | گەشتێکی خۆش بوو | Det var en fin resa |
I de två sista raderna lägger båda dialekterna först till sitt ord för ”en/ett” och sedan länken. På Soranî består شتێکی av شت (sak) + -êk + -î, precis som Kurmancîs tiştekî består av tişt + -ek + -î.
Efter en vokal lägger Kurmancî till ett y före ändelsen. Till exempel blir bira (bror) Birayê min (min bror), och ode (rum) blir Odeya min (mitt rum).
Maskulina och feminina substantiv på Kurmancî
Varje substantiv på Kurmancî är antingen maskulint eller feminint. Soranî har inget grammatiskt genus, så den som lär sig Soranî kan hoppa över den här delen.
För människor följer grammatiken oftast verkligheten: en man eller en pojke är maskulin, en kvinna eller en flicka är feminin. För allt annat finns ingen pålitlig regel, så lär dig varje substantiv tillsammans med dess genus. Här är några substantiv från lektionerna:
- Maskulina: mêr (man), kur (pojke), bira (bror), heval (vän), dil (hjärta), nan (bröd), gund (by)
- Feminina: jin (kvinna), keç (flicka), xwişk (syster), pirtûk (bok), av (vatten), çay (te), şev (natt)
Du hör genuset i ezafe: maskulina substantiv får -ê och feminina får -a.
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| Birayê min mezin e | براکەم گەورەیە | Min bror är äldre |
| Xwişka min biçûk e | خوشکم بچووکە | Min syster är liten |
| Odeya min li ku ye | ژوورەکەم لە کوێیە | Var är mitt rum |
Soranî avslutar ”min bror” och ”min syster” med samma -m. Kurmancî behöver -ê för bira och -a för xwişk.
När du möter ett nytt substantiv på Kurmancî, säg det med min: Xwişka min, Birayê min. Ändelsen påminner dig om genuset varje gång du använder ordet.
Bestämd och obestämd form
Kurmancî har inget ord för bestämd form. Ett substantiv utan ändelse kan betyda ”boken” eller bara ”bok”, och sammanhanget sköter resten. För att säga ”en” eller ”ett” lägger du till -ek på substantivet, eller -yek efter en vokal.
Soranî markerar båda. Ändelsen -eke ger bestämd form (-ke efter ett ord som slutar på -a eller -e), och -êk betyder ”en/ett” (-yek efter en vokal).
| Kurmancî | Soranî | Svenska |
|---|---|---|
| Ev pirtûkek e | ئەمە کتێبێکە | Det här är en bok |
| Kûçikek min heye | سەگێکم هەیە | Jag har en hund |
| Wêneyek bişîne | وێنەیەک بنێرە | Skicka ett foto |
| Hesab ji kerema xwe | حسابەکە تکایە | Notan, tack |
| Mitfax biçûk e | مەتبەخەکە بچووکە | Köket är litet |
| Di odeyê de mase û kursiyek heye | لە ژوورەکە مێز و کورسیەک هەیە | I rummet finns ett bord och en stol |
Den sista raden visar båda systemen på en gång. Soranî säger ژوورەکە jûreke för ”rummet” och کورسیەک kursîyek för ”en stol”. Kurmancî markerar bara stolen, kursiyek, och låter ”rummet” stå utan någon markering för bestämd form.
Så hänger mönstren ihop
Här är en mening från lektionerna som använder nästan allt ovan: Ez romaneke xweş dixwînim, ”jag läser en vacker roman”. Verbet kommer sist, di- och -im bildar presens för ”jag”, och -eke betyder ”en” plus länken till det beskrivande ordet.
På Soranî heter det ڕۆمانێکی جوان دەخوێنمەوە. Meningen följer samma ordning, med -êk för ”en”, -î som länk och de- … -m på verbet.
Du behöver inte behärska allt det här innan du börjar prata. Lär dig hela fraser först och låt mönstren sjunka in med övning; Är kurdiska svårt att lära sig? har fler tips. ZimanGo bygger vidare på de här mönstren steg för steg, från Alfabetsnivån upp till C2, på Kurmancî eller Soranî.
Vanliga frågor
Vilken ordföljd har kurdiska?
Kurdiskan sätter normalt subjektet först, objektet sedan och verbet sist (SOV). Ez çay vedixwim är ordagrant ”jag te dricker”, och Soranîs چا دەخۆمەوە slutar också med verbet.
Vad är ezafe på kurdiska?
Det är en kort ändelse som binder ihop ett substantiv med ordet som beskriver eller äger det. Kurmancî använder -ê (maskulinum), -a (femininum) och -ên (plural), som i dilê zêr. Soranî använder -î, som i دڵی زێڕ. Båda betyder ”hjärta av guld”.
Har kurdiska genus?
Kurmancî har det: varje substantiv är maskulint eller feminint, till exempel bira (bror) och xwişk (syster). Soranî har inget grammatiskt genus.
Hur fungerar bestämd och obestämd form på kurdiska?
Kurmancî har inget ord för bestämd form och lägger till -ek för ”en/ett”. Soranî lägger till -eke för bestämd form och -êk för ”en/ett”.


