Vad är Behdînî (badini)? Kurmancî från Duhok i Irak

Behdînî, som ofta stavas badini eller bahdini, är den kurdiska som talas i och omkring Duhok i Kurdistanregionen i Irak. Språkforskare räknar den inte som ett eget språk: den är en regional form av Kurmancî (nordkurdiska), dialekten som de flesta kurder i Turkiet och Syrien talar. Det som får den att sticka ut är ljuden, en del egna ord och alfabetet som den oftast skrivs med.

Vad är Behdînî?

Språkforskare placerar Behdînî bland de sydöstra dialekterna av Kurmancî. Du hör den i orter som Duhok, Zakho, Amadiya (Amêdî) och Akre, och i närliggande delar av provinserna Erbil och Nineve.

Dialekten slutar inte vid gränsen. Mycket liknande Kurmancî talas på andra sidan bergen i Turkiets provins Hakkari och i det närliggande hörnet av nordvästra Iran. Forskare betonar att det inte finns någon skarp dialektgräns mellan Irak och Turkiet här.

Det finns ingen officiell siffra på hur många som talar Behdînî. Ofta nämns ungefär två miljoner, men som de flesta siffror för kurdiska är det bara en uppskattning.

I grunden fungerar Behdînî som resten av Kurmancî. Substantiv är maskulina eller feminina, och de byter ändelse beroende på vilken roll de har i meningen. Soranî, den andra stora kurdiska dialekten i Irak, har varken grammatiskt genus eller de här kasusändelserna, så det är ett av de tydligaste tecknen på att Behdînî hör till Kurmancî-familjen.

Var namnet kommer ifrån

Namnet kommer från Behdînan (Bahdinan), det historiska namnet på trakten kring Duhok. Behdînan var också ett kurdiskt emirat, ett furstendöme som styrdes av egna furstar. Det var uppkallat efter sin grundare, en härskare som hette Baha al-Din.

Emiratet grundades på 1200- eller 1300-talet, och under större delen av sin historia hade det Amêdî som huvudstad. Staden ligger uppe på ett berg med platt topp, och den gamla porten in till staden kallas fortfarande Bahdinanporten.

Amêdî var också en plats för lärdom. Qubahanskolan i staden, grundad på 1500-talet, lockade elever från hela Kurdistan och längre bort. Emiratet bestod i nästan fem sekler, tills Osmanska riket tog regionen under direkt styre under första halvan av 1800-talet.

När människor från Duhok kallar sin kurdiska Behdînî uppkallar de den alltså efter en region och ett furstehus med lång historia. Kurder i Turkiet och Syrien kallar oftast samma familj av dialekter för Kurmancî.

Två alfabet för en dialekt

Den största synliga skillnaden är skriften. I Irak skrivs Behdînî oftast med det arabiskbaserade kurdiska alfabetet, samma alfabet som Soranî använder. Det läses från höger till vänster, som arabiska, och har några extra bokstäver för kurdiska ljud.

I Turkiet och Syrien skrivs Kurmancî med latinska bokstäver. Det alfabetet går tillbaka till Celadet Alî Bedirxan, som publicerade det i sin tidskrift Hawar 1932. Det är alfabetet du ser i ord som Silav (hej) och Spas (tack).

Det kan förvåna den som lär sig. En talare från Duhok och en talare från Diyarbakır talar båda Kurmancî, men de skriver den oftast med olika alfabet. Det latinska alfabetet används också i viss mån i Irak, så du kan möta Behdînî i båda skrifterna.

Ljud och ord: Duhok och Turkiet

Behdînî och Kurmancî i Turkiet och Syrien har de flesta grundord gemensamma. Ändå har språkforskare funnit att de sydöstra dialekterna har fler egna ord än någon annan del av Kurmancî. Flera av skillnaderna för Behdînî lite närmare Soranî.

Det mest kända Behdînî-ljudet är en vokal. I Kurmancî i hela sydöst uttalas det långa û längre fram i munnen. Kring Duhok och Zakho går det ett steg längre: i vissa ord blir det î, till exempel i bû (var) och i ordet för ”långt bort”. Soranî behåller û-ljudet i de här orden, så förändringen hör till sydöstlig Kurmancî själv.

Andra skillnader är lättare att se sida vid sida. Tabellen visar två vardagliga uttryck på standard-Kurmancî och Soranî, och vad som brukar ändras i Behdînî:

För ”idag” använder många Behdînî-talare en form som ligger närmare Soranîs ord ئەمڕۆ, medan îro också hörs i regionen.

Ordet för ”med” visar samma dragning. Kurmancî i Turkiet sätter personen mellan två små ord, som i bi te re. Behdînî använder i stället ett enda ord framför, ungefär som Soranî gör.

Små skillnader i grammatiken

Grammatiskt är Behdînî fortfarande tydligt Kurmancî: den behåller genus och kasusändelser som Soranî saknar. Språkforskare beskriver den också som konservativ, eftersom den behåller några äldre verbändelser som dialekterna längre västerut har tappat. Samtidigt har den några egna vanor:

• Futurum. Behdînî använder gärna det fullständiga futurumordet, som börjar med d. Många talare i Turkiet använder bara dess korta form, som i Ez ê îşev bixwînim (jag ska studera ikväll).
• ”Kan”. Där Kurmancî i Turkiet säger dikarim (jag kan) använder Behdînî ofta ett annat verb, ett av de ord som anses typiska för dialekten.
• Pluraländelser. Ändelsen som binder ett substantiv i plural till nästa ord, som i Cîranên min baş in (mina grannar är snälla), slutar i Behdînî ofta på d eller t i stället för n.
• ”Han” och ”hon”. I presens behåller verbändelsen för han eller hon ett t på slutet som andra dialekter har tappat.

De här skillnaderna ändrar inte meningens grundform. Kan du Kurmancî känner du igen grammatiken i Behdînî; du behöver bara vänja dig vid några nya ändelser och ord.

Ska du lära dig Behdînî eller Kurmancî?

Kommer din familj från Duhok, Zakho eller Amêdî är Behdînî hemmets kurdiska. Den goda nyheten är att det du lär dig på standard-Kurmancî följer med: grammatiken är i grunden densamma, och de flesta grundord är gemensamma.

Börja med grunderna i Kurmancî, till exempel hälsningarna i vår guide Hej på kurdiska. Lyssna sedan efter de Behdînî-ljud och ord som beskrivs ovan när familj och vänner pratar. Accenten lär du dig genom att lyssna.

I ZimanGo finns Kurmancî och Soranî redan idag, och Behdînî kommer snart. Fram till dess är Kurmancî-kursen det närmaste stället att börja på. För helheten kan du läsa våra guider om kurdiska dialekter och Kurmancî eller Soranî.