Zazakî (kirmanckî): zazaspråket och de som talar det

Zazakî (kirmanckî) är zazafolkets språk i östra Anatolien, i dagens Turkiet. De som talar det kallar det vid flera namn, bland dem kirmanckî, kirdkî och dimilî, och många familjer har tagit med sig språket till Europa och längre bort.

Den här guiden förklarar var Zazakî talas, ungefär hur många som talar det, hur det skrivs och hur det förhåller sig till kurdiska. Alla siffror på antalet talare är uppskattningar. Det finns inga officiella siffror, så forskare anger breda intervall.

Ett språk, flera namn

De som talar Zazakî använder inte alla samma namn på sitt språk. Ofta avslöjar namnet vilken region en familj kommer ifrån.

Det här är grova mönster, inga skarpa gränser: i verkligheten överlappar namnen. Själva folket kallas zaza, och många använder också namnen kirmanc, kird eller dimilî. På engelska läser du oftast ”Zazaki” eller ”the Zaza language”, och du kan också stöta på stavningar som Kirmancki, Kirmanjki eller Dimli.

Var talas Zazakî?

Zazakîs kärnområde är östra Anatolien. De viktigaste områdena är Dersim (Tunceli), Bingöl, Elazığ och Erzincan, tillsammans med delar av Diyarbakır och Siverekområdet i Şanlıurfa. Mindre grupper bor i grannprovinser som Muş och Adıyaman.

Under de senaste årtiondena har många zazafamiljer flyttat, både inom Turkiet och utomlands. Uppskattningar talar om några hundra tusen zazatalare i Västeuropa, de flesta i Tyskland, med fler grupper i länder som Sverige och Nederländerna.

Nordliga och sydliga dialekter

Språkforskare brukar beskriva nordliga, centrala och sydliga dialekter. Nordliga dialekter talas kring Dersim, Erzincan och Varto. Sydliga dialekter talas i orter som Siverek, Çermik och Gerger, och de centrala dialekterna ligger däremellan, till exempel kring Bingöl och Palu.

Grupperna skiljer sig åt i uttal, i vissa ordändelser och i en del av ordförrådet. Hur lätt talare från avlägsna regioner förstår varandra beror på regionen och på hur mycket de har hört den andra dialekten.

Hur många talar Zazakî?

Ingen vet det exakta antalet, eftersom det inte finns någon officiell statistik över dem som talar Zazakî. Uppskattningarna ligger mellan ungefär 1,5 och 4 miljoner talare, och vissa uppskattningar, särskilt inifrån zazagruppen själv, är ännu högre.

Intervallet är brett delvis för att siffrorna beror på vilka som räknas med: bara de som talar språket flytande i vardagen, eller alla som har vuxit upp med lite Zazakî. I vissa familjer talar far- och morföräldrarna det flytande, föräldrarna förstår det och barnen talar mest turkiska, tyska eller ett annat språk.

Hur Zazakî förhåller sig till kurdiska

Språkforskare placerar Zazakî i den nordvästiranska grenen av de iranska språken, samma gren som kurdiskan. Inom den grenen hör Hewramî (gorani) och språk vid Kaspiska havet, som taliska, till de närmaste släktingarna. De flesta språkforskare behandlar därför Zazakî som ett eget språk och inte som en kurdisk dialekt.

Skillnaden märks i vardagen. En studie i Elazığ, där båda språken talas, visade att talare av Kurmancî och Zazakî bara i begränsad grad förstod varandras ord. Vår guide om kurdiska dialekter visar hur alla de här varianterna hänger ihop.

Identitet är en annan fråga än språkvetenskap. Många som talar Zazakî ser sig själva som kurder och ser sitt språk som en del av den kurdiska världen i vidare mening. Andra ser zazafolket som ett eget folk, med eget språk och egen historia. Båda synsätten är uppriktigt menade, och båda förtjänar respekt.

Zazagrupperna skiljer sig också åt i religion. Vissa är sunnimuslimer och andra aleviter, och de lokala sedvänjorna varierar från region till region.

Hur Zazakî skrivs

Zazakî skrivs med det latinska alfabetet. Många skribenter använder Celadet Alî Bedirxans kurdiska latinska alfabet, samma bokstäver som i Kurmancî, så bokstäver som ê, î, û, x och q ser bekanta ut för den som läser Kurmancî. Andra använder i stället ett alfabet med några turkiska bokstäver som ı, ğ och ü, och därför kan du också se stavningar som Dımıli. Historien om de kurdiska latinska bokstäverna berättas i vår historia om det kurdiska alfabetet.

De mest kända tidiga verken på Zazakî är två långa religiösa dikter, som båda kallas mewlid, från omkring år 1900. Ehmedê Xasîs mewlid är från 1899. Osman Efendîyo Babij skrev sin några år senare, i början av 1900-talet. Båda skrevs med arabiska bokstäver, som var vanligt i regionen på den tiden.

Under stora delar av 1900-talet var utgivning på kurdiska, Zazakî inräknat, begränsad i Turkiet, och språket levde vidare främst i tal, berättelser och sånger. Ett modernt skriftspråk med latinska bokstäver växte fram från 1980-talet, till en början till stor del bland zazatalare i Europa. När begränsningarna lättades på 1990-talet började böcker och tidskrifter på Zazakî komma ut i Turkiet också.

Att hålla språket levande

Unesco räknar Zazakî som ett sårbart språk. Barn lär sig det fortfarande på många håll, men det används inte inom alla delar av livet, och många unga växer i dag upp med mest turkiska eller språket i sitt nya hemland.

De som talar språket arbetar för att ändra på det. Sedan 1990-talet har en grupp zazaskribenter tagit fram gemensamma stavningsregler och gett ut ordböcker med tusentals standardord, även om inte alla författare följer dem. Sedan början av 2010-talet har två universitet, ett i Dersim och ett i Bingöl, erbjudit utbildningsprogram i Zazakîs språk och litteratur. Böcker, poesi, tidskrifter och översättningar får skriftspråket att fortsätta växa.

Mycket av arbetet sker fortfarande hemma. Far- och morföräldrar som berättar sagor på Zazakî, föräldrar som svarar sina barn på språket och unga som sjunger och skriver på det hjälper alla till att föra språket vidare till nästa generation.

Zazakî i ZimanGo

Gränssnittet i ZimanGo-appen finns redan på Zazakî, så zazatalare kan använda appen på sitt eget språk. Lektioner på Zazakî kommer snart, tillsammans med Behdînî (badini) och Hewramî.

Lär du dig Kurmancî eller Soranî under tiden? De här orden hjälper dig att prata om språk och arv:

Vår Kurmancî-kurs använder samma latinska bokstäver som skriven Zazakî, och det gör den till en mjuk start.